Katarzyna Kozyra
A Dream of Linneus' Daugther
25 april-19 maj 2019
Katarzyna Kozyras videoverk A Dream of Linneus' Daugther, som framfördes och spelades in under förra årets Revolve Performance Art Days i Uppsala, har nu Sverigepremiär på Uppsala konstmuseum. Under Carl von Linnés årliga födelsedagsfirande i maj 2018 gestaltade Katarzyna Kozyra, Linnés dotter Elisabeth Christina, genom att dirigera Beethovens 9:e symfoni framförd av en kör av djurläten. Video- och performancekonstnären Katarzyna Kozyra kommer till premiären 25 april och medverkar i ett Artist Talk under ledning av Rebecka Wigh Abrahamsson, intendent vid Uppsala konstmuseum.
A Dream of Linnaeus´ Daughter hade premiär i Berlin på ŻAK | BRANICKA hösten 2018.
Sverigepremiär och Museum Bar
Torsdag 25 april 17.00-21.00
19.00-19.30 Artist Talk: Katarzyna Kozyra samtalar med intendent Rebecka Wigh Abrahamsson.
19.30-19.45 Vernissageskål och Sverigepremiär med visning av videoverket i hörsalen.
17.00-21.00 Museum Bar.
A Dream of Linneus' Daugther
Kozyra skildrar genom "Elisabeth Christinas" blick världen i ett drömskt skimmer och faderns Systema Naturae i en skrattspegel. Ett eget system där arter – växter och djur – tillåts ompröva sina roller och människan inte längre är alltings herre. Denna stillsamma revolution illustreras genom att hon dirigerar Beethovens 9:e symfoni kallad ”An Die Freude” eller ”EU-hymnen”, framförd av en kör som djurläten, där kören själv bygger en ”ark”, av EU-pallar. Harmoni, disharmoni och kakafoni avlöses slutligen av ovädret, en allegorisk syndaflod, orsakad av civilisationens ohörsamhet inför artdöd och andra klimathot.
Katarzyna Koyra har under en lång internationell karriär undersökt maktstrukturer och normer i relation till genus, djur eller trossystem. I videoverket A Dream of Linnaeus´ Daughter återvänder Kozyra tematiskt till tidigare verk och framför allt till genombrottsverk Pyramid of Animals från1993. Katarzyna Kozyra som gärna anknyter till barockoperans spektakulära estetik, understryker konsthändelsen som ett socialt spel. Hur konstnären återkommande använder sig av sin egen persona för att iscensätta performativa situationer där publiken blir medskapande, synliggjordes också i utställningen Identity Bending, som visades på Uppsala konstmuseum 2017. Tidsförflyttningen från genombrottet år 1993 i ett postkommunistiskt Polen till dagens Europa av högernationalistiskt och kulturkonservativa tongångar blir påtaglig och EU-pallar, körens fundament, samt en dissonant EU-hymn får illustrera den skakiga väg Europa just nu vandrar.
Medverkanden: Uppsala kammarkör under ledning av Francesco Aquista.
I samarbete med Uppsala Linneanska trädgårdar, Uppsala estetiska gymnasium samt, Kultur och bildning, Region Uppsala och publik under Revolve Performance Art Days.